lördag 8 juni 2013

Gröna ben

Jag körde röjsågen för första gången. Det gick bra. Men jag borde nog ha haft på mig långbyxor.

Här är ändå det mesta bortsopat.

fredag 7 juni 2013

Ändrade planer

I dag skulle vi ha åkt iväg till Dalarna för det årliga karatelägret. Båda barnen (varav en är karateka) och maken var hemskt peppade, och har sett fram emot det i flera månader. Själv är jag måttligt entusiastisk, eftersom helgen innebär att jag får äta mat som är som tagen från 80-talets skolmatbespisning och tillbringa större delen av lördagen på en hård bänk i en gymnastikhall.

Men maken mår inte riktigt bra (sviter efter en lumbalpunktion – helt onödig dessutom) och det känns inte helt bra att ligga för ankar i en säng på ett träningsläger och vara jättetrött. Och käka historisk mat tre gånger om dagen. Så vi åker till landet i stället.

Barnen är ledsna, maken är ledsen, jag är … inte helt missnöjd.

Nationaldagen

Den vackra gårdagen ägnade jag åt att sitta i ett rum med fem andra galningar och dissekera ett politiskt dokument. På torget utanför pågick ett nationaldagsfirande med hög musik av olika sort och kvalitet.

Sedan åkte jag hem och blev bjuden på fiskpinnar till middag.

Livet på en pinne!

söndag 2 juni 2013

Försommarfönster


Tillbaka i stan.

Köksfönstret står öppen mot försommaren och från gården hörs svalorna svirra.

Det är verkligen sommar nu.

Utsikt från trappen




Rätt najs dag, alltså. Tänker inte göra något vettigt alls. (Undviker att titta till vänster om mig, där gräsmattan tydligt signalerar att någon borde klippa den.)

lördag 1 juni 2013

Nu börjar 2013!

Inte ett inlägg på bloggen hittills under 2013. Det var inte något jag planerat, men trots en massa goda föresatser att faktiskt skriva – jag tycker ju om min blogg – har det alltid runnit ut i sanden. Och för varje dag som går utan att jag skriver något, desto svårare är det att börja igen. Det inlägg som ska liksom väcka bloggen verkar kräva allt mer eftertanke och seriositet, för på något sätt känns det fånigt att bryta tystnaden med något helt banalt.

Jag är ju inte den enda som har en tynande blogg. Många av dem som står på min favoritlista har antingen tagit en officiell paus eller uppdaterar numera bara mycket sällan. Jag har förstått att en del gått över till Instagram, men där är jag inte med. Orkar inte med en kanal till.

Vad har hänt sedan sist, då? Både mycket och ingenting särskilt. Livet travar på. Jag hade två mycket intensiva jobbmånader, med flera parallella uppdrag varav ett stort, och nu har jag inte haft något på två veckor. På den så kallade fritiden blir det nästan uteslutande politik, och mer lär det bli framöver eftersom vi närmar oss supervalåret 2014 (både EU-val och riksdags-, landstings- och kommunalval).

Barnen växer och jag försöker träna mer (så att jag inte också växer, fast på bredden). Vi väntar på en stamrenovering som ska ske i höst, och under tiden verkar vi ha tappat lusten för lägenheten lite. Det är ostädat och rörigt, och det ska bli skönt (fast jävligt jobbigt) att behöva gå igenom allt inför stamrenoveringen. Gissar att vi totalt kommer att behöva ägna en vecka åt rensning och ivägforsling av grejer som inte ska utsättas för byggdamm. Sedan är frågan var vi ska bo under tiden. Åtminstone tre veckor kommer lägenheten vara obebolig, och jag gissar att det inte kommer vara kul att bo där under åtminstone lika länge.

Jaha, det här var ju inte så smärtsamt! Kanske vågar jag lova att jag ska skriva lite oftare? Ja, det gör jag! Mer än en gång var femte månad borde vara ett uppnåeligt mål.