Innan jag träffade maken hade jag aldrig feber. Jag förstår inte riktigt orsaksambandet mellan gift och febrig, men så är det. Det handlar sällan om några höga temperaturer, men tillräckligt mycket för att jag ska känna mig helt sänkt.
Och nu är jag sänkt.
Om en timme ska jag trava iväg med Lille Pånken i vagnen för att lämna ett korrektur, sedan trava tillbaka till dagis för att hämta Sötpricken och sen trava hem med båda ungarna. En timmes promenad, ungefär. Jätteskönt när man har feber och det regnar. Maken har svårt att komma ifrån, och fixar inte både korrekturlämning och dagishämtning i tid i alla fall.
Så jag travar, febrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar