Gräsmattan:
 |
| Stenen i gräsmattan. |
- stenen, ta bort
- kullen, ta bort
Framsidan:
- kullen, ta bort
- bergian*, ta bort
Trappbacken:
- bergian*, ta bort
- stubbar & sly + allmän städning
Vedfrågan:
- hugg upp knutarna
Inte så mycket, och dessutom mindre jobb än det kanske låter. Men ändå har jag inte lyckats få något gjort. Maken har gjort lite av rensningen av "trappbacken" och verkar ha gjort sig själv ansvarig för "vedfrågan", men annars har jag bara dragit lite uppgivet i tryt. Så här är det varje år och jag fattar inte varför. Ingen kontakt mellan planerings- och handlingscentrum i hjärnan?
 |
| Tryfanskapet. |
Det jag faktiskt har gjort är att bestämma att framsidan ska få en större överhalning. Och jag har kontaktat markanläggningsmannen som ska göra det. Då är åtminstone framsidekullen ur vägen och kanske ska han få gräva upp tryt också ...
 |
| Sorglig framsida |
Tyvärr verkar han fortfarande vara på semester, och så länge jag inte kan ge några instruktioner om kullars och trys borttagande kan jag inte heller med gott samvete stryka något från listan. Det enda sättet för strykningars uppnående är alltså att gå i klinch med bergian*. Ouch.
 |
| Vedervärdig växt. |
* Jag har fått veta att växten heter bergia. Men nu när jag söker på det hittar jag inte något som ser ut som rätt växt. Vad den än heter sprider den sig som fan. Missar man minsta lilla rotbit har man ett nytt stånd på platsen året efter.
5 kommentarer:
Bergenia heter den :-)
Jag vet en äkta make som vill ha bergenia som marktäckare till en bit av en plommonlund... Tänk om han kanske har både spade och bil också, vad praktiskt DET skulle vara???
Oho! Bergenia. Det behövs ingen spade, det är bara att DRA så får man med hur mycket som helst.
Men det går hemskt bra att hämta – eller så DRAR jag några småstånd, stoppar i en kasse och överlämnar likt tjuven om natten? Beror förstås på hur mycket han vill ha i ett svep.
Men vet han vad han gör? Det är verkligen en HEMSK växt. Jag har några uppdragna stånd som legat sedan i våras på en berghäll i väntan på att det ska uppstå soptunneutrymme (vi delar med grannen), och visserligen har den ursprungliga blasten dött men ur rotbitarna växer nu nya blad ... Brrr.
Jag vet att detta låter osannlikt, men vi har tagit död på inte mindre än TVÅ omgångar bergenior.
Vi får diskutera det där mer efter augustis hattifnattande mellan olika svenska och estniska orter ;-)
Då vill jag veta hur ni gör för att ta död på dem. Mina utrotningsförsök slutar alltid i att de dyker upp någon annanstans istället.
Men de gillar kanske blandskogsjord bättre än åkermark?
Sån där har vi också på landet. Så fula! Och envisa. Blä.
Skicka en kommentar