Hej, är det någon där?

Hallå?

*blåser dammet från inläggsredigeraren*

Jag skulle skriva en sammanfattning av året, fastnade på att den blev så jävla deprimerande, och så kunde jag liksom inte skriva ett inlägg innan jag hade fixat den där sammanfattningen, och så blev det 23 februari.

Den senaste tiden har det dykt upp lite tankar som kunde formuleras i ett blogginlägg, så jag kanske kan hoppas att det blir något mer än bara denna ekande tomhet här. Jag tycker ju om min blogg.

Första gången första maj

I morgon ska jag, för första gången i mitt liv, gå i ett första maj-tåg.

Det hade jag verkligen inte trott att jag någonsin skulle. Men jag är ju lite speciell. Har gått från ointresserad halvkonservativ till aktiv revolu... nej. Inte riktigt. Aktiv på andra kanten. Rena tvärtomvärlden, om man ska tro hur det "brukar" vara.

Jag ska förstås inte hänga i vilket tåg som helst; jag går förstås med Feministiskt initiativ. (Som hänger på i slutet av V:s tåg. De är tydligen snälla och förbarmar sig över stackare som inte har eget.)

Nu har jag äntligen fått igång mobilbloggningen – om än inte mms-bloggning som jag hoppats på – så jag kanske rapporterar under dagen.

Om inte den hemska förkylningen tvingar mig att stanna hemma. Har inte lust att vandra genom stan med bomull i huvudet och ett spår av snytpapper efter mig.

Oväntat icke-möte

Världen blir lite skev när man sitter på Apoteket och väntar på att bli betjänad, och ser en gammal idol – eller vad man kallar en musiker vars musik man gillar – från ens ungdom gå förbi med en nässprej i handen.

Sedan hamnar man bakom honom i kön, och plötsligt märker man att man gnolar lite halvhögt: hm-hm-hm-hm, hm-hm-hm-hm ... Men han hörde det nog inte.


The Wannadies - Hit
Uploaded by samithemenace. - Independent web videos.

Tryck för större skärm, annars blir den klippt i kanten!

Att lägga sig raklång

Ibland använder man uttryck som man aldrig riktigt tänkt på vad de betyder. Att "lägga sig raklång" har varit ett sådant för mig. Jo, det betyder förstås att man ramlar, men vad är det uttrycket visualiserar? Vadå "raklång", liksom. Och "lägga sig"! Tänker man kanske om man börjar tänka. (Ett bra tips är annars att aldrig börja tänka på vad språkliga uttryck egentligen betyder. Man får lätt huvudvärk.)

Men nu vet jag precis vad det innebär. I morse, på väg från lämningen, gjorde jag precis det. Jag lade mig raklång. Ena stunden gick jag på promenadvägen ut ur Vasaparken och tänkte att det var halt, nästa låg jag horisontellt i luften och landade med ett smack på den isbetäckta asfalten.

Konstigt nog slog jag mig inte. En av de herrar som stannade och hjälpte mig upp konstaterade att jag lyckats undvika att slå i huvudet. Blev antagligen så paff – för "förvånad" måste nog vara ordet som beskrev känslan jag fick där i luften – att jag inte hann börja kämpa emot, så kroppen fick lösa fallet själv. Och det brukar ju vara det bästa. En lätt huvudvärk av chocken blev det enda menet.

Som alltid när jag halkar på isfläckar kommer jag att tänka på min gamla kompis Roger, som en sen kväll i början av 1990-talet halkade omkull utanför festlokalen på studentområdet Lappis. Han föll överraskande och snabbt, men lyckades ändå – och vi är flera som kan svära på våra liv att det var så – i fallet yttra de odödliga orden:

– Jag var aldrig orolig.

Ett meddelande till min frisör

Det är illa när man kommer till frisören, sätter sig i stolen och berättar hur håret uppfört sig sedan senast, och han skakar på huvudet. Illa, men inte förvånande. För jag har verkligen ett märkligt hår, som gör alldeles som det själv vill. Man kan klippa det i en jättetjusig frisyr, men sedan tvättar jag håret och så dyker det upp konstiga vågor eller raka partier. Det enda som egentligen funkar, om man ska undvika pälsmössa eller bara JÄTTESTORT hår, är längre än axellång page. Och det vill jag egentligen inte ha.

Men vi kom fram till att vi måste ge frisyrklippningen en chans till; jag har ju haft en frisyr som funkade, en gång. Och någonstans i mitten klippningen får han en lite förväntansfull min: "Jag vet inte om jag vågar säga det, men ... det känns bra!"

Det är verkligen knappt att man vågar tro det, men ...

Jonas, det blev faktiskt bra! Och nu är det tvättat och allt!

 Inte så bra bild. Men bra hår!

Gulp II

Nu visade det sig att det fanns en till läskig fas i gulpgrejen. Inte alls orimlig, helt logisk faktiskt, men jag visste inte om den. Det fanns ingen information om den. Man förväntades liksom känna till den.

Kanske tur, för hade varit mycket möjligt att jag dragit ut på iskalla vatten-hoppet tills det var försent, om jag vetat.

Gulp

Nu gjorde jag just något helläskigt.

Bara släppte helt på mina spärrar och promotade mig själv. Kan leda till saker som är skitläskiga. Inte för att jag tror det, men i alla fall. Kan.

Hjälp!

Blankt som ett nybonat golv

Jag har varit hos frisören för sommarklipp. Han plockade fram plattången, och för första gången har jag ett hum om hur det känns att ha ett vanligt hår.

Mysko känsla.

Kors i taket!

Jag sprang! När jag var och tränade på lunchen sprang jag. Jag sprang. Inspirerad av Kaos-Anna.

Unheard of.

Och jag insåg en sak: Min urusla kondition tidigare berodde på rökningen. Numera – efter 6 1/2 års rökstopp (feströkning några gånger om året räknas inte) – är konditionen bara normalusel.

Efter springandet tog jag mig an de lösa vikterna. Rygg, axlar och armar. Det känns som om jag kanske skulle kunna komma tillbaka till 2002 års ryggaxelarmstyrka. Kanske. Om man får vara någotsånär frisk någon gång.

Får se vad benen har att säga mig i morgon. När jag ska tvinga dem att vara med på båtuppdragning.

Veckans matnörd?!?

Har ni hört något mer besynnerligt – jag har blivit utsedd av Taffel-Lisa till veckans matnörd!

Det jag gjorde för att förtjäna äran var att här beskriva mina försök att undvika onödiga inköp i mataffären. (Det bästa knepet glömde jag: Skicka maken att storhandla med lista. Hans impulsinköp består av blöjor, knäckebröd och hushållspapper – d.v.s. det jag glömt skriva upp på listan ...)

Nu känner jag mig förstås förpliktigad att komponera ett matrelaterat inlägg, men det får anstå till senare. Arbetet kallar!