Husläkaren vill inte remittera mig till endokrinologen, trots att den enda avvikelse av allt som vi blodprovat för relaterar till sköldkörteln. Däremot remitterade hen mig gärna – okej, överdrift – till gynekologen.
Gynekologen undersöker, tittar på utdrag över alla mina prov, lyssnar på min berättelse och undrar: "Du har varit hos neurolog och allt är okej. Då undrar varför du inte har varit hos en endokrinolog? Om det inte är sköldkörteln kan det ju vara något med binjurarna."
Ja. Jag undrar också varför jag inte varit hos en endokrinolog. Kanske kommer jag på det här kringelikrokiga sättet komma till en utan att jag behöver bråka mer. Eller betala för det själv. För gynekologen avslutar med att deklarera: "Det är i alla fall det jag kommer att skriva i mitt svar till din husläkare: patienten bör remitteras till endokrinolog."
Tack. För det kanske är något endokrinologiskt. Och är det inte det, vill jag gärna veta det också, så vi kan fortsätta leta efter problemet. Inte bara få vänta och se om det blir värre.
2 kommentarer:
När jag hade "något endokrinologiskt" blev det ett himla ståhej och halvakut och läkarbesök och medicin. Men det är nog olika vilken typ man har (jag hade överproduktion). Lycka till, i alla fall!
Jag har, om jag har något, underprodukion. Problemet är att jag bara får (otypiska) symptom och inget annat än antikroppar syns i proven.
Och av någon anledning vill inte husläkarna remittera mig just till endokrinologen. Till andra ställen skickas remiss. Sedan får jag vänta tills jag varit där och fått svar ("allt ser bra ut!") innan jag får remiss till nästa ställe.
Skicka en kommentar