I lägenheten som förut var Gubbens bor numera ett par i medelåldern. Jag uppfattar dem som 55 plus, kanske – har vuxna barn men är inte några pansjisar än på ett tag.
De har ofta tillställningar. Inte fester med massa folk och inte små parmiddagar, utan just tillställningar.
Först äts det middag i matsalen. Mycket levande ljus, fladdrande skuggor som skvallrar om animerade samtal, långsamt och njutningsfullt ätande.
Sedan blir det drink i vardagsrummet. Någon sitter i soffan och snackar, några står lutade över en bok eller nåt på ett bord och diskuterar ivrigt. De rör på sig, hämtar mer snacks, fler drinkar, skrattar mer och mer uppsluppet. Det ser varmt och mysigt ut.
Till sist bryter dans ut. Då sätter de på stereon och stuffar lite lulligt och glatt omkring. Det skrattas och pustas och skrattas lite mer. Och så vinkar gästerna adjö, och paret som bor i Gubbens lägenhet sätter sig med en sista drink.
Jag sitter på andra sidan gatan, hålögd framför datorn, och vill vara de. Om 20 år.
4 kommentarer:
Gubben lät mysig, men efterträdarna låter också trevliga. Grannar är fantastiska. Man får liksom en relation utan att prata.
Jag också!!!
Tänk, det där kallar jag för fest. Tillställningar dansar man väl inte på? Trevligt lät det iallafall, så vill jag också ha det!
Nej, det där är ingen fest! :-D På fester är det fler människor, minsann. Oavsett dans.
/messersmittiga språkdiktatorn
Skicka en kommentar