Gullpånken fick en omgång hög feber till. Vi tror att det är något "vanligt", men tankarna på månadslånga febrar finns där i bakhuvudet.
Vad det än är, så måste det vabbas. Jag tar det i dag, eftersom kalendern var tom (att en planerings- och organiseringsdag rök är sådant man får ta) och maken har långväga arbetsbesök. Värre blir det i morgon, när både maken och jag ska vara på varsin sak klockan 10. Båda våra barnvakter bor på ett visst avstånd och har varit pensionerade tillräckligt länge för att inte uppskatta att dra sig upp ur sängen vid sju ...
Vi börjar med att fråga den morgonpiggaste ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar