Cherry on Top

För två veckor sedan – ser jag nu, hjälp! – förärade Alla saker-Annika mig en Cherry on Top-utmärkelse. Jag blev förstås väldigt glad, men sedan var det vad som ingick i utmärkelsen, nämligen:

1. Tacka den som man mottagit priset ifrån.
2. Kopiera utmärkelsen till sin blogg.
3. Berätta vilka tre författare man anser vara sina favoriter och nämna en favoritbok per författare.
4. Skicka utmärkelsen vidare till fem mottagare som man tycker förtjänar den.

Det första är inget problem: Tack Annika! Det andra är också enkelt, men det tredje? Eeeeeeeh. Men okej, jag gör ett försök. Och jag gör det helt spontant, utan några särskilda tankar bakom. I morgon kanske jag hade valt helt andra. Eller möjligen inte.

Dorothy L. Sayers och Gaudy Night. Dorothy Leigh är inte en vidare insmickarande deckarförfattare, ens på sitt mest muntra humör (jag tänker t.ex. på Murder Must Advertise), och Gaudy Night är en riktigt motspänstig sak men oerhört fascinerande. Svårt att beskriva, känner jag, antingen läser man och älskar eller så läser man nog och lägger ifrån sig med avsmak efter hundra sidor. Själv har jag älskat DLS och Lord Peter Wimsey sedan den dag för kanske 30 år sedan när jag först stötte på honom.

Agatha Christie och här sticker jag bara ner handen i högen och drar upp Murder on the Orient Express. Många underskattar den kära Agatha och tycker hon är ytlig och simpel, men my god, de har inte läst henne ordentligt! Jag rekommenderar också att läsa hennes självbiografi, där får man verkligen höra hennes röst. (Men strunta i biografier.) Det hon inte riktigt behärskar är att skriva tidlöst, alla hennes böcker är mycket präglade av den tid då hon skrev dem, jag gissar att hon inte var så medveten om det själv.

Jane Austen och här kan jag inte skilja mellan Pride and Prejudice och Persuasion. Och Jane är Jane. Den biografin kan jag förresten rekommendera, skriven av Claire Tomalin (vars biografi över Samuel Pepys är väldigt bra den också).

Men eftersom jag har svårt för att skicka vidare kedjebrev, hur trevliga de än är, tänker jag inte skicka utmärkelsen vidare. Och dessutom får jag alltid såna skuldkänslor när jag väljer bland folk, eftersom jag inte kan välja alla. ;-)

Psst! Ni missar väl inte Annikas adventskalender på Smaskens?