För någon halvtimme sedan, när vi precis stängt av tv:n, kom femåringen invandrande i vardagsrummet. Han tittade på oss, mumlade: "Jag gick fel", och gick tillbaka in i rummet. Jag följde efter, och såg att hans täcke låg på golvet. Eftersom han är mycket noga med bäddningen fick jag hjälpa honom ställa allt i ordning, och så somnade han om.
Men det höll inte så länge. För en liten stund sedan kom han ut igen, den här gången bärande på sin tomteluva och den lilla julhunden, som säger "Voof voof, Merry Christmas!" när man trycker den på magen (det var en julklapp från mormor förra året, och sedan han hittade den i leksakslådan för några veckor sedan har han inte släppt den), vilket fick mig att ana att han nu visste precis vart han var på väg. Jag eskorterade honom till pappa, som precis lagt sig, och där bökade han ner sig. Hans egen säng är ordentligt bäddad, såg jag när jag tittade in.
Älskade lilla barn.
3 kommentarer:
Bäddar han? Sött!
Svar från min blogg:
Gå runt parken människa! Eller ligger dagis mitt i?
Kan du inte lägga ned den där ordverifieringen/visa att du inte är en robot förresten? Såna är så irri.
Oj, det var ju ett supergammalt inlägg såg jag nu. Sött ändå!
Han bäddar fortfarande.
Ja, dagis ligger tillräckligt långt in i Vasaparken (eller egentligen i Sabbatsbergsparken) att vi måste traversera den om vi inte vill gå en dubbelt så lång omväg.
Ordverifieringen lade jag dit när jag hade fått en massa spam ett tag. Men vad konstig den ser ut nu!
Skicka en kommentar