Lökigt, DN!

I morse när jag lagt upp DN på leverpastejsmackan bläddrade jag genast fram till artikeln om småbarnsföräldrars trötthet. Vi är ju ganska trötta själva, och något kanske man kan snappa upp (en ständigt grusad förhoppning).

Men som vanligt, samma gamla unkna skit. De går ut i första bästa lekpark förstås och hugger första bästa mamma som ser lite trött ut, och sen skriver de oreflekterat om vad nu ämnet kan vara.

Här möter vi en mamma (och en pappa i bakgrunden) som "vill njuta fullt ut" av sin (ja, sin) sista barnledighet, dumstädar sig runt lägenheten i stället för att unna sig en kopp kaffe – nej, det står inte "unna" någonstans, men det lurar där i vassen – och väljer att inte som vissa vänninor intressera sig för jobbet och, ve och fasa, "bryta föräldraledigheten när barnet fyllt åtta månader". Ja, fy fader för såna hemska karriärmammor! Blä på er!

Pappan då? Han verkar bara existera tillsammans med mamman, när de inte får sovmorgon, orkar titta klart på filmen eller får avlastning för att "få en chans att 'bara vara'". Att han troligen tar mindre än hälften av föräldraledigheten är oviktigt. Trött är han i alla fall.

Kan DN-journalister inte lyckas gräva upp lite andra sorters föräldrar, såna som gör sitt bästa för att kombinera arbete och familjeliv och som tycker att det går ganska bra på det stora hela? Jag känner en eller två, slå mig en signal! Jag lovar, vi är också tröttta.

Läs också: Isobel Hadley-Kamptz åsikter om artikeln.