Jag är rejält förmiddagstrött. Vi blev väckta klockan två i natt av två rumlande gubbar som skulle ta sig in i bortresta grannens lägenhet och inte fattade hur dörrarna funkade. Jäääääättesvårt! Eller så var de väldigt fulla.
Vi följde processen genom kikhålet i dörren, så vi är säkra på att de faktiskt hade nycklar. Och tjuvar hade knappast pratat så högt:
Gubbe 1: – Är du säker på att det är rätt lägenhet?
Gubbe 2: – Jarå. *böjer sig ner och läser på dörrskylten* S-T-E-E-N.
G1: – Men vicken av dörrarna är det man ska öppna?
G2: – Den.
G1 trixar med låset medan G2 hjälpsamt drar i dörren.
G1: – Ah va fan. Nu låste jag den ännu mer. *trixar på* Nurå! Sådär!
Och så bullrade de in. 10 minuter senare hörde vi att de satt på opera på hög volym. Men det orkade vi inte bry oss om.
Till saken hör att den där dörren inte alls är svår att öppna. Jag har gjort det, och det är bara att vrida runt nyckeln som sitter under handtaget. Och det är uppenbart vilken dörr som ska öppnas.
Förutom för överförfriskade karlar i 60-årsåldern, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar