Med stora ögon

Idag tillbringade jag förmiddagen på S:t Eriks ögonakut. En av alla mina fina åkommor är nämligen fnas i synfältet, små skuggbitar som ligger och stör när jag tittar, och de senaste dagarna har jag tänkt på att det dykt upp en annan slags skugga som är lite mer amöbisk i formen. Och igår kändes det så tydligt att jag bestämde mig för att gå och få det kollat.

(Ja jag vet, det är ju egentligen inget akut på så sätt, men jag har helt ruttnat på att först övertala husläkaren (som förresten är på semester nu) att ge mig en remiss och sedan vänta i flera månader på att kallelsen ska komma – det är fan inte konstigt att folk söker sig till akuten i stället för till primärvården! Varför finns det inte en öppen mottagning för ögon (texempel), dit man kan söka sig utan remiss? Man bara ringer upp och så får man en tid inom en vecka? Det är ju märkligt att politikerna inte gör den kopplingen: mycket folk på akuten beror på att vården ett steg innan inte räcker till!)

Efter en dryg timmes väntan fick jag synen och trycket kollat av en sköterska och ögondroppar för att vidga pupillen. Ytterligare någon timme senare – och observera att jag inte klagar på tiden, det gick väldigt fort med tanke på hur mycket folk det var där – kom jag in till läkaren. Hon konstaterade att jag har glaskroppsavlossning men att det i övrigt "ser fint ut". Bara att vänja sig vid. Och så rekommenderade hon att jag ordnar med glasögon med en gång, det räcker inte med bara läsglasögon om jag inte vill överanstränga ögonen.

På det hela taget en väl investerad förmiddag. Även om jag nu sitter här med pupiller nästan lika stora som irisen och både ser suddigt och är väldigt ljuskänslig.