En viss uppgivenhet börjar komma krypande.
Gullpånken tangerar snart sitt fem-veckor-med-feber-rekord från i höstas, och nu har det dykt upp penicillinallergiutslag. Förhoppningsvis blir det inte lika illa som av Spektramox förra gången, men den person som mumlade något om att Kåvepenin också skulle ge utslag när väl allergin* blivit triggad av Spektramoxet fick rätt.
Det verkar inte troligt att Gullpånken kommer vara frisk nog att gå till dagis på måndag. Inte troligt alls. Och det är väl egentligen inget problem, eftersom jag inte har något jobb inplanerat. Men det är inte klokt. Inte klokt, inte klokt.
Och förutom allt det uppenbara, som att vårt älskade lilla barn är sjuk månadsvis i taget utan förklaring, känns det riktigt apigt för den här sommaren blev ... inte förstörd, inte alls, men helt fel och konstig. Sommarledigt med en snart-tre- och en snart-femåring är nog aldrig särskilt avslappnande, men det här har varit en pärs, på både psyke och tålamod.
Åh, jag vet att det finns folk som har det värre, mycket värre. Och på ett sätt ska vi väl vara glada, för de hittar inget fel på honom (negativt för borrelia, tbe och körtelfeber, utöver uvi och streptokocker), men det är så frustrerande. Om det inte är något fel på honom, varför har han då feber?
Det är virus. Han har haft otur och fått flera virus i rad, säger de. Ja, de det sa de i höstas också, under den femveckorsfebern, och då kunde jag gå med på det – Sötpricken drog säkert hem förkylningar på löpande band. Men nu? Vi är på landet och träffar nästan ingen förutom mormor och lekkamraten Emma med föräldrar; hur kan det vara möjligt att han blir så bombarerad med virus att han lyckats hålla febern igång så länge?
Vad händer när han träffar på influensan i höst? Om han är så mottaglig mot vanliga virus (får man anta att det är), vad kan då inte A(H1N1) ställa till med?
*Om man ska vara noga är det inte penicillinallergi, eftersom det ger betydligt värre effekter än utslag, hur otrevliga de än kan vara. Det handlar om någon slags överkänslighet som ger ilsket röda, ibland kliande utslag. Inte livsfarligt (som riktig penicillinallergi, som kan ge anafylaktisk chock), men jobbigt och irriterande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar