Det rapporteras om julstress. Jag fattar som vanligt nada, är så pass nollställd att jag börjar undra om det är något fel med mig.
Vad finns att stressa upp sig för? Man ska städa och laga julmaten – men det är väl inte värre än att fixa inför och laga till maten till vilken middagsbjudning som helst? Köpa julklappar, skicka julkort, koka knäck, baka pepparkakor, lägga in sill, stoppa korv, hänga upp julgardiner, köpa gran, klä gran ...
Okej. När jag tänker efter så. Det finns en hel del, om man har tendenser till huslig prestationsångest. Men det har jag ju bara när det gäller städning, och den får maken tänka på. Julgardiner, knäck och korv struntar vi blankt i. (Struntade i julkorten i år! Det är faktiskt rätt ovanligt för att vara jag.) Och resten tar vi som det kommer. Om jag har tid på onsdag kanske man faktiskt skulle ge sig på knäcken?
Det hjälper förstås att man inte har så många att köpa julklappar till. Fem pers och ansvaret för fyra av dem delar man med någon annan.
Simma lugnt!
1 kommentar:
Ah, skönt. Jag är mest stressad över att inte var stressad.
Skicka en kommentar