Nä. Barnen var ointresserade, så det blev 45 minuter. Inte lyxigt alls, bara en kort paus. (Som om en timme hade varit så jädra länge heller.)
Jag behöver semester, känner jag. En lång. Tyvärr är det snarare arbetsläger som väntar, när maken åker iväg på 10 dagar lång arbetsresa om en vecka.
Just nu vill jag inte alls vara med. Inte alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar