Klockan 06.15 lämnade maken lägenheten. Två barn ropade "pappa! pappa!" och det ena grät en skvätt. Pappa får ju inte åka bort igen.
En timme senare hade vi redan haft tre kriser, varav en involverade ett flygplan i en potta som var kissad i.
Nu, ytterligare en timme senare, försöker jag lura ut hur jag ska kunna ta en dusch utan att huset ramlar sönder under tiden.
Det är ljuvligt att vara småbarnsförälder på egen hand!
2 kommentarer:
Inte sant?
Hann du ta din dusch innan lägenheten rasade samman?
Jodå. De satt och kollade på Barnkanalen och nickade bara förstrött när jag berättade att jag skulle duscha. Pånken kom in och sa nåt, men gick ut lika snabbt igen.
Det är faktiskt värre att få sitta på toa ifred.
Skicka en kommentar