måndag 7 september 2009

Dagens ungdom

Usch vad jag blev ledsen när vi fick följande i ett infobrev från förskolan:

I torsdags 3/9 vid 16.00 tiden var ett gäng ungdomar här och slog sönder en del av barnens leksaker samt öppnade grinden mot Vasaparken och försökte locka ut barnen med godis. En av pojkarna drog ner byxorna och blottade bakdelen. Det förekom också en del skrik och obscena gester.
Vi såg till att få barnen inomhus och har polisanmält händelsen.

Inte så mycket för förskolebarnen, hur konstigt och potentiellt skrämmande det än kan ha varit – vi hade redan hämtat våra så de var alls inte utsatta – utan för "ungdomarna".

Skitungar, tänker jag. Jävla skitungar som ska jävlas med och förstöra för småungar, såna som de själva var för inte så hemskt länge sedan. Men det som slår mig sedan är att det är något som saknas hos de där "ungdomarna": Någon slags empati. Ett minne av hur det var att vara fem år och världen utanför det invanda var stor och ofta obegriplig. Förmågan att sätta sig in i andras situation. Och spärren som säger att man inte ger sig på den som är mindre och svagare.

Så sorgligt. Jag kan inte ens sätta etiketten "Skitförbannad" på det här inlägget.

11 kommentarer:

indievuxen sa...

Men hu.

Danitra sa...

Jag tänker alltid på vad som hände dom ungdomarna när dom själva var fem år. För något gick inte helt rätt i deras tidiga barndom.

Det gör mig jätteledsen.

L. sa...

Obehagligt! Så _gör_ väl inte folk, vill man tänka och känna sig övertygad om. Jag tänker droger när jag läser om den sortens avtrubbning.

Våra barns dagisgård gränsar till en högstadieskolgård. Därför fixar högstadiet ibland en kul dag för dagisbarnen där ungdomarna ordnar lekar, spelar kasperteater m.m., för att de ska förstå hur små de små är och t.ex. komma ihåg att stänga grinden.

Gunilla Kinn sa...

Hej Malin,

Jag har en fråga till dig, apropå en kommentar du lämnade om Kiva hos Lisa/Taffel i januari och som jag eventuellt skulle vilja citera i en artikel. Maila mig är du snäll (gak62@columbia.edu)!

JennyM sa...

Det gör mig jätteledsen och orolig. Jag hoppas att detta följs upp, inte bara av polis, utan av någon som sätter sig ned med ungdomarna och deras föräldrar och samtalar om det här.

På en lekplats i närheten, där både allmänheten och förskolegrupper ofta leker, har det varit skadegörelse flera gånger i följd. Ungdomar i högstadie-/gymnasieåldern festar där. Det ligger kvarglömda ölburkar överallt - och så är gungorna, gungbrädorna m.m. sönderslagna. Det tar ett tag, sen lagar kommunen det, och så upprepas det. Jag blir så jävla arg! Hur kul är det att förstöra för förskolebarn?

Rabiatfeminism sa...

Suck. Minns en gång när jag var ute med syrran i vagnen. Hon är elva år yngre och var kanske 2 år gammal. Vi möter två av de självpåtaget tuffa tjejerna i skolan, då alltså 13-årsåldern. Som börjar tråka oss och ta nappen från syrran, som bara satt där och stirrade. Själv hade jag ju svårt att veta vad man skulle göra eftersom jag hade ansvaret för syrran. (Dom tröttnade till slut.)

Jag minns det som det varit igår, men jag tror inte syrran kommer ihåg det. Frågan är hur Maria och hennes kompis minns det, om alls. Att de brukade terrorisera tvååringar när de var i tonåren.

Malinka sa...

Rabiatfeminism, de tänker antagligen inte på det. Men om de blir påminda kommer de att minnas. Det är jag säker på, om det handlar om någotsånär normala människor.

Toves sa...

Nä, skitförbannad kan inte räcka långt. Fy fan, vad ledsen jag skulle bli. Hoppas det inte upprepas!

Kirsten sa...

Å, det är sånt som får mig att börja gråta. Vi har alldeles för mycket sånt där jag bor, det kommer alldeles för nära inpå och det är alldeles ofattbart sorgligt. Nånting är riktigt trasigt.

Annika sa...

Bedrövligt!
Själv är jag alldeles matt över att en nyuppbyggd förskola (som brändes ned för två år sedan) i Gandhagen brandhärjades för någon natt sedan.
Eftersom mina barns förskola brandskadades av en anlagd brand i december 2007, och nu håller på att återuppbyggas, blir jag genast orolig över att den så snart den står klar kommer att brinna igen.
Vad har de ungsomar som förstör och saboterar egentligen varit med om? är det så himla "synd" om dem för att de inte har något att göra, eller är det ett större samhällsfenomen?

JennyM sa...

Det sägs att det brinner i en skola varje dag i Sverige. En skola per dag! Inte ned till grunden då kanske, men ändå. Det är mycket.