En vårdag för 5 år sedan satt jag och maken med varsin pint på uteserveringen till en pub i ett bostadskvarter i Kensington, London. Vi njöt som bäst av öl och sol på den folktomma gatan när två tjejer i tjugoårsåldern kom rusande förbi, tjattrande.
De sa inte något viktigt eller intressant, uttryckte inte några djupt kända känslor, hade inga kommentarer om läget i världen eller ens om de just införda biltullarna i London. Trots det har ordväxlingen för evigt etsats fast i båda våra hjärnor.
Deras ord kan stå som symbol för allt som är banalt och innehållslöst. Ändå finns det i både ämne och dess behandlande en bisarr kvalitet, en lätt beckettsk touche. Föreställer man sig den sista repliken framförd med det för engelska kvinnor så typiska genomträngande höga röstläget, blir det en konversation omöjlig att glömma.
Tjej 1: Did you do your eyebrows?
Tjej 2: Yes, I did.
Tjej 1: No, you didn't!!!
1 kommentar:
Really!?!
Skicka en kommentar