onsdag 3 februari 2010

Vad kan man göra annat än slå sig för pannan? (uppdaterad)

Se där, Elise Claeson har fått konkurrens! Märkligt nog av grundaren till stiftelsen Kvinnor kan, Eva Sternberg. Kanske borde stiftelsen ha hetat Kvinnor kan men bara sånt som är typiskt kvinnligt?

Det handlar naturligtvis om Birgitta Ohlsson som är vår nya EU-minister, och dessutom råkar vara gravid. Utifrån vad hon vet om sig själv har Ohlsson gjort bedömningen att ett spädbarn inte är ett hinder för henne att bli minister, men si, då kommer förstås någon som vet bättre. Som Sternberg.

Sternberg tror att en kvinna "försöker vara man" när hon följer sina intressen och sin läggning och tillmäter inte Ohlsson tillräcklig tankeverksamhet för att själv kunna avgöra vad som passar henne och hennes liv:
Ohlssons beslut att tacka ja till jobbet som EU-minister är inget annat än tragiskt. Hon är inte bara en farlig förebild. Hon visar också att hon inte har förstått något om sig själv, om livet och vad det innebär att bli förälder.
För det kan ju inte vara så att olika personer är på olika sätt? Nej. Faktiskt anser Sternberg inte att några kvinnor ska göra något utanför hemmets sfär, hon anser ...
[...] att vi kvinnor inte ska lämna våra hem överhuvudtaget. Ska vi göra något så skall vi göra det med vårt hem som bas.
Det måste vara ironi – säg att det är ironi! Men tyvärr är det nog inte så. Eva Sternberg är ytterligare en i raden av kvinnor som ägnar stor kraft och mycken pseudovetenskap ("till och med dina barnbarn kommer att påverkas av hur du lever under den fortsatta graviditeten") åt att begränsa andra kvinnor, som ovan nämnda Elise Claeson och Annica Dahlström med sina teorier om kvinnors och mäns (o)lämpligheter för än det ena, än det andra (med god hjälp av Maria Abrahamsson).

Man undrar ju vad det ger dem att begränsa människor på det här sättet, reducera både kvinnor och män till deras respektive könsroller. Handlar det om värdekonservatism i någon allmän mening – kämpar de för upprätthållandet även av andra, traditionella strukturer (som de fyra ständerna, måhända), eller är det bara kvinno- och mansroller som får dem att gå igång?

Ja, jag vet inte. Och kanske vill jag inte veta heller.

Psst. Ellen skriver också om saken. 

Psst 2. Sedär! Maria Abrahamsson ställer sig på Ohlssons sida.

3 kommentarer:

Annika sa...

Jag satte nästan kaffet i halsen när jag läste detta. Har tänkt bnlogga om det också jag, men inte haft tid än.
Är hon på riktigt, denna kvinna? Dåligt formulerat är det dessutom. vem är det som vill provocera? Birgitta väcker tydligen många starka känslor. Det låter ju nästan som hetsen mot Beatrice Ask, när hon fick barn som minister, när hon inte tog föräldraledigt utan gortsatte jobbamed sitt spädbarn...fast det är ju hur många år sedan som helst.

Bloggerskan sa...

Sternberg är lite läskig tycker jag. Auktoritär och konservativ. Men mest av allt gör hon ju bort sig.

Kajsa sa...

Tack för att du skriver klokt om det som fick mitt blodtryck att stiga men som jag inte mäktade formulera. Ja herregud.