Jag känner mig uppblåst och samtidigt sladdrig. Som den ballong som Sötpricken fick i skobutiken för några veckor sedan och som nu sakta, sakta krymper.
Skillnaden är förstås att jag inte krymper.
Väck med vabb-träsk, förkortade dagar och någon som hela tiden väntar på en någonstans! Bort med den sömnstördas ständiga sug efter något att sätta tänderna i, som om lite mysiga kolhydrater verkligen skulle få en att bli bara liiite pigg, och ständig tidsbrist.
Ro hit med dagar som går enligt planerna och kanske en timme att disponera för att flexa både hjärna och kropp! Ge mig några ostörda sömntimmar och någon frisk vecka.
Då kanske jag kunde leva som en riktig människa, och slippa den uppblåsta, ständigt lite åksjuka känslan.
Det är vad jag önskar mig i 38-år-och-11-månaderspresent.
1 kommentar:
Hoppas de där prickarna försvinner fortare än kvickt och att du får din nästan-födelsedagsönskan uppfylld.
Skicka en kommentar