Trots att jag är åtminstone fjärde generationen i en linje av lite lagom knäppa kvinnor, med stort -- om än inte alltid ensamt -- ansvar och kärlek för sina barn och barnbarn, har vi aldrig firat mors dag i min familj. Det är en dag som inte riktigt har fastnat, helt enkelt. (Vi firar namnsdagar som tokar, i stället.)
Men det vi saknar i blomskickande och frukost-på-sängenande kompenserar vi genom att vara ena riktiga mammagrisar, allihop. Trots att vi blir galna på dem delar vi våra liv med dem, och blir likadana mammor själva.
Just nu sitter mina bidrag till fortsättningen på linjen och tittar på Askungen i mormors fåtölj. Mormor har åkt till Farsta för att köpa scart-sladd så att jag kan installera hennes nya digitalbox utan att dvd:n hamnar utanför loopen. Sedan ska vi fika på mormors balkong.
För en riktigt vacker hyllning till en mamma, läs Gudrun Schyman!
2 kommentarer:
Låter som om båda generationers mödrar iaf hade en helt habil mors dag.
PS: Vi firar inte heller. Vi är lite för fina i kanten för det ;-).
Jag ringde min mor från Shanghai. Hon blev glad men hade inte riktigt tid att prata för hon skulle ner till bryggan och grilla och dricka vin med alla norrmännen som semestrar där dom bor.
Och Gudruns text fick mig att gråta, den är så bra! Dessutom vet jag ju hur hon farit fram och åter och fixat med placering på hemmet osv för sin mamma. Tagit sig tiden trots ett späckat schema.
Skicka en kommentar