Födelsedagsfesten blev inställd, men barnvakterna avbokades inte. Sötpricken åkte till farmor och Gullpånken – för sitt första sova-borta-utan-mappa – till mormor, och de kvarvarande föräldrarna såg sig förvånat om i lägenheten. Hemma utan barn har vi inte varit sedan Gullpånken föddes, tror vi. Inte längre än någon timme eller två, i alla fall.
Så vi fixade lite, beställde hämtmat och pratade utan avbrott i en och en halv timme vid matbordet. När hände det sist? Ingen aning. Sedan drack vi vin och tittade på Melodifestivalen. Efter att maken kroknat kollade jag på Vita huset ett tag. Sen sov vi i fred tills vi vaknade.
Amazing.
1 kommentar:
Ja visst är det en upplevelse! Tänk att man levde så jämt förut! :o
Skicka en kommentar