Till min stigande förskräckelse märker jag att en efter en av mina trognaste bloggare (om man kan säga så om bloggar man följer – jo, det kan man, bestämmer jag) listar vad som hänt det senaste decenniet. Eeh? Hur kan de komma ihåg allt det där? Kan jag komma ihåg vad jag gjort sedan 2000 eller till och med 1999 som en del börjar med?
... undrade jag innan jag började skriva. Inser att jag minns mer än vad jag borde. Det får bli en följetong!
1999 fyllde jag 30 och var ihop med en kille som jobbade på Sri Lanka. Av årets första del minns jag inte mycket mer än födelsedagsfesten där min pigga 89-årige morfar imponerade övriga gäster stort genom sin närvaro, och att jag pratade mycket i telefon med Sri Lanka. I augusti gjorde pojkvännen slut per mejl och en vän förlorade sitt nyfödda barn, och i september dog morfar. Resten av hösten var jag olycklig och desperat på flera sätt.
2000 på våren spelade jag innebandy med några från institutionen. Hade två stycken märkliga förhållanden, varav det ena var Mycket Seriöst i tre veckor och det andra var oseriöst i ett halvår. En god vän blev oförklarligt arg på mig p.g.a. det senare, och vår vänskap var aldrig riktigt densamma efter det. Hösten minns jag inte riktigt, utan den flyter in i ...
2001 som började väldigt vagt. Någon gång under våren togs den oseriösa relationen upp igen, med helt andra, mycket svartare, förtecken. Ohälsosamt men stundtals förtrollande. Jag hade påbörjat min frigörelse från institutionen där jag varit i nio år och vantrivts gravt i åtminstone fyra, och hade en del jobb. Den 11/9 kom jag som en bearer of ill tidings till en av mina uppdragsgivare, strax efter att andra tornet blivit påfluget – och alla trodde först att jag talade om World Trade Center i Stockholm.
2002 gjorde jag äkta ungersk gulash till födelsedagsmiddag med familjen. Den 9/3 hade jag min sedvanliga födelsedagsfest, den sista i lägenheten på Torsgatan skulle det visa sig. Två dagar senare gick jag med bostadsrättsföreningens styrelse på middag på Tennstopet, och sprang på en gammal bekant från universitetet. Vi gick och tog en öl några dagar därpå, och efter två veckor hade jag i princip flyttat in hos honom. I september förlovade vi oss och mitt officiella flyttlass gick samma vecka.
2003 sprang som jag minns det på i väldig fart ända till i september, när vi gifte oss. Borgerligt men med stor fest – som om det vore en motsats! Sisådär 100 av våra vänner och familjemedlemmar var där. I november följde jag med maken på resa till Marseille och trodde hela tiden att jag var gravid. Men det var jag inte.
2 kommentarer:
Har inte gjort det själv men finner att det är förvånansvärt intressant att läsa om folks decennier. Som hur du träffade din man och vad som är de bestående intrycken från olika år. Känner som du (initialt), att jag knappt vet om jag minns vad som hände typ 2002.
Jag trodde också det skulle vara svårt att minnas, men icke. Ett decennium visade sig vara en nätt liten tidsrymd... Och så har jag vissa milstolpar att hänga upp det hela på: barnens födslar. De årtalen minns jag i alla fall, trots uselt sifferminne.
Härligt med följetong, jag ser fram emot del 2!
Skicka en kommentar