Det är illa när man kommer till frisören, sätter sig i stolen och berättar hur håret uppfört sig sedan senast, och han skakar på huvudet. Illa, men inte förvånande. För jag har verkligen ett märkligt hår, som gör alldeles som det själv vill. Man kan klippa det i en jättetjusig frisyr, men sedan tvättar jag håret och så dyker det upp konstiga vågor eller raka partier. Det enda som egentligen funkar, om man ska undvika pälsmössa eller bara JÄTTESTORT hår, är längre än axellång page. Och det vill jag egentligen inte ha.
Men vi kom fram till att vi måste ge frisyrklippningen en chans till; jag har ju haft en frisyr som funkade, en gång. Och någonstans i mitten klippningen får han en lite förväntansfull min: "Jag vet inte om jag vågar säga det, men ... det känns bra!"
Det är verkligen knappt att man vågar tro det, men ...
Jonas, det blev faktiskt bra! Och nu är det tvättat och allt!
Inte så bra bild. Men bra hår!
4 kommentarer:
Härligt!
Min frisör reagerade tvärtom sist... När hon tittade på färgen innan hon skule tvätta ur den så blev hon bara tyst. Hon hade hemskt roligt åt att jag genast fattade att något var fel. (Vi fick göra en ny omgång röd färg eftersomden första inte hade tagit)
Värsta snyggot ju! Välkommen hem förresten!
Ha Ha va vad det jag sa!! magkänslan hade rätt om att det kändes att det blir bra:)
kram jonas
Fiiint!
Skicka en kommentar