Men ni ska inte tro att det gick att ta det där förbannade blodet!
Nej då. Inte ens experterna på barnprovtagningen fick Gullpånkens ådror att ge med sig. Tre stick (och medföljande underhudtrevande) utan en enda droppe blod. "Kroppen minns", sa den äldre provtagaren.
Så blodproven får vänta tills på fredag, då han ändå ska sövas för magnetröntgen och benmärgsprov. Då passar man på att snitta fram en åder som då kan tvingas ge ifrån sig sin last.
Vilket innebär att vi troligen inte får svar på dessa de sista (?) proven förrän om kanske en vecka. Very nice. Very nice indeed. Läkaren var lätt irriterad; hon är övertygad om att det handlar om en inflammation och vill utesluta alla andra möjligheter snabbt så att vi kan gå på kortisonet. För pånkens del vore det också tacknämligt att börja kunna behandla; det tär både på kropp och själ att må dåligt hela tiden.
5 kommentarer:
Men. Så irriterande. Och jobbigt för gullpånken och er förstås. Jag tänker på er mycket och håller tummarna för snabba och bra besked.
Stackars liten! Och stackars föräldrar! Skönt iaf att ni verkar fåengagerad hjälp!
Skönt att de gör så ordentliga undersökningar iaf. Så vet ni sen - och får rätt behandling!
Och det tär ju på allas ert välbefinnande också. Bra med engagerad läkare dock. Tänker alltjämt på er och håller tummarna för snar diagnos och dito tillfrisknande!
Suck, vad frustrerande! :-( Men, som sagt, bra att de är nogranna såklart. Men jag önskar er verkligen en snar vändning, och klara besked!
Skicka en kommentar