Ingen avgång till lokalen i dag. Har inget jobb att göra och bokföringen är ikapp. Inget tvingande, alltså. Småfixet som alltid finns kan jag göra hemma. Kanske ger jag mig ut på stan för att göra några ärenden.
Såhär innan nio en vardagsmorgon utan några tvingande uppgifter framför mig känner jag mig alltid förväntansfull. Som om dagen är ett oskrivet blad, frisk som lätt bris en solig sensommarmorgon.
Den känslan förändras snart, när jag inser att klockan är elva och jag inte har gjort någonting. Så det är bäst att ta hand om den, medan jag kan.
2 kommentarer:
Visst är det märkligt, det där! Bara för att man får en egen oskriven dag så får man nästan lite dåligt samvete för att man inte tar tillvara på den! Du har säkert "uträttat" saker mellan 9 och 11 som är positivt för dig själv. Hobbypsykologen har talat!:-)
Ha ha, känner så igenmig, Känner mig oxå sprudlande vid 9. Sen panik vid lunch då man inte hunnit NÅT!
Skicka en kommentar