Det älskade barnet verkar ha kommit tillbaka i originalversion. Det är nästan löjligt hur snabbt det gick från sjuk till symptomfri. Men det var vad läkarna sa: om det är något som kortisonet har inverkan på så går det fort.
I går sprang han rundan vardagsrum-hall-sovrum och ropade: "Mamma, jag springer fort!" Vi har kramats en massa och det går att lyfta honom utan att han gråter. Han kallsvettas inte längre och får normala treåringsutbrott i stället för gråtattacker. Kanske har han haft mer ont än vad vi förstått.
I dag sprang han Vasaparkens 60-metersbana fram och tillbaka, så jag skulle inte bli förvånad om han fick lite feber. Men vi hoppas att vi slipper det.
10 kommentarer:
Å vad härligt att höra att han är tillbaka till sitt vanliga jag igen!
Jippie!!!, är på sin plats.
Hoppas provtagningen ni väntar på nu, är den sista på länge.
Jag är lika glad som L och säger också Å! :)
Heja!
Å vad underbart att höra! Jag blir nästan lite tårögd. Vilket låter otroligt larvigt, jag vet. Men jag tror att alla vi föräldrar anar hur ni har haft det. Hoppas det fortsätter att gå åt rätt håll!
Jätteskönt att det går åt rätt håll!!!
Härligt att höra att han är tillbaka igen!
Fantastiskt! Verkligen skönt.
Underbart!
Underbart!
Skicka en kommentar