De är så hemskt snälla och trevliga, personalen på Q62 på Astrid Lindgren. Talar snällt med både barn och föräldrar.
Men de är ena rackare på att låta en vänta. Inbokad tid hos läkaren klockan "strax före tolv" blir halv två. "Jag ber dem komma förbi med lite smärtstillande" blir Alvedon 25 minuter senare, när den lille gubben somnat. "Nu kan ni gå hem; sköterskan ska bara komma förbi och kolla om armen behöver läggas om" blir 3o minuters skrikgnäll från trött pånke som hört NU och GÅ HEM.
De har förstås jättemycket att göra. Det är väl det. Men det hindrar inte att man blir helt galen där man sitter och väntar med gnällspiken.
2 kommentarer:
jorå, känner igen det där sen förra veckan. plus fjorton väckningar/natt, gärna precis när bäbis somnat. man blir trött för mindre och det var så sjukt skönt att komma hem. då fick bäbis åtminstone äta och sova ifred och slapp bli stucken.
hoppas verkligen det snart är över, att de hittar vad som är fel och hjälper er.
Låter helt fruktansvärt jobbigt alltsamman. Har läst ikapp, och förstår att ni haft mycken oro och att ni fortfarande inte fått veta exakt vad felet är. Hoppas ni snart får besked, och att gossen får må bättre.
Skicka en kommentar